
Den 28 februari 1954 bildades Stiftelsen Lannavaara Minneskyrka vid ett sammanträde, under biskop Jonzons ledning, och den dagen överlämnades minneskyrkan till den nyvalda stiftelsen. Till styrelse valdes: Ordförande kyrkoherde Kuno Åberg i Vittangi församling. Övriga ledamöter var; Per Idivuoma, J P Pääjärvi, Johan Olsson-Svonni, Alfred Söderström och Johannes Vinnerbäck, samt Laina Spett, utsedd av Svenska Missionssällskapet.
Året 1973 blev för
Lannavaara by en ovanligt livligt och händelserikt år, beroende på att
minneskyrkan genomgick en grundlig reparation. Själva idén till arbetet
väcktes under samtal mellan stiftets biskop Stig Hellsten och församlingens
kyrkoherde, Sigvard Andersson. Tanken fördes vidare till stiftelsens
styrelse, vilken med glädje och stort intresse gav sitt samtycke till
planerna och dess genomförande. Man sökte kontakt med landshövdingen
Ragnar Lassinantti, som omedelbart visade sig vara varmt intresserad av de
uppgjorda planerna. Först av allt fick man hjälp med
projekteringsbidrag, genom att landshövdingen ansökte medel från
Norrbottens nödhjälpsfond. Nästa steg i förberedelsearbetet blev att söka
resterande medel som behövdes för reparationen. Man ansökte om medel
hos olika institutioner med förhållandevis gott resultat.

Ombyggnads- och reparationsarbetet omfattade följande: Stora läktaren ändrades till en mycket trivsam sal, närmast tänkt för barn- och ungdomsverksamheten, samt ett kök för kaffeservering. Ett sammanträdesrum byggdes, orgelläktaren togs bort och användes som ett förrådsutrymme. I nedre delen av kyrkan inredes en mindre sal till samlings- och serveringsrum, dessutom byggdes ett kök till nämnda rum. Gamla köket blev sakristia, och tidigare sakristian blev skrudkammare. Ny belysning installerades i hela kyrkan. Vatten och avlopp likaså och därför finns numera flera toaletter, även handikappvänliga. Hela kyrkan målades, både in och utvändigt, förutom innertaket som endast är tvättat. Förutom detta lades nytt plåttak. Kyrkorgeln är byggd år 1973 av Grönlunds orgelfabrik i Gammelstad, Luleå, och har fått sin placering framme i koret.
Söndagen 28 oktober 1973 framstår för alltid som en stor dag i Lannavaaras historia. Den dagen återinvigdes minneskyrkan av biskop Stig Hellsten, assisterad av kyrkoherdarna i Jukkasjärvi, Karesuando och Vittangi församlingar, samt kyrkvärdarna Alfred Söderström och Oskar Wuotilainen. Dessutom ärade landshövdingen Ragnar Lassinantti högtiden med sin närvaro. Högtidsdagen hade förutom de nämnda också en lång rad särskilt inbjudna gäster, bidragsgivare och ansvariga för arbetets genomförande. Från byn hade man ställt upp och många långväga resenärer bevistade högtiden. Antalet besökare uppgick till cirka 800 personer och alla bjöds på kaffe och middag
Predikan på
högmässan hölls av kyrkoherden Sigvard Andersson och altartjänsten av
kontraktsprosten Rune Klingert. Vittangi församlings kyrkokör
medverkade, under ledning av organisten Ragnar Lindvall.
Till själva invigningen erhöll minneskyrkan ett bidrag från Kempefonden
för inköp av ett konstverk, ett kors i träd med namnet; Korset mot
klotet och som kom på plats i maj 1974.
Trettondag jul, år 1984 firades 50-års minnet av kyrkans invigning, med biskop Olaus Brännström, som huvudtalare. Traditionellt hålls laestadianska möten i Lannavaara under trettondag jul. Under flera dagar samlas folk till laestadianska bönemöten kring Guds Ord med lekmannapredikanter från olika delar av nordkalotten. År 1991 tilläggsisolerades kyrkan utvändigt. En ny trädfasad sattes upp, samt målades. Tornet och spiran målades på nytt, ett tredje glas monterades i samtliga fönster och målades. Nya golvmattor lades på övre våningen. Efter denna reparation återinvigdes kyrkan, söndagen den 6 oktober med en sammanlyst Högmässa, som förrättades av biskop Gunnar Weman, biskop em. Olaus Brännström och pastorsadjunkt Teresia Koivuniemi.
När man besöker Lannavaara minneskyrka upptäcker man minnestavlan där det står att läsa:
I tacksam åminnelse av H.K.H PRINSESSAN EUGENIE * 1830 + 1889 grundaren av "Lapska Missionens Vänner" uppfördes detta kapell 1933. "VAD HON KUNDE DET GJORDE HON" Mark. 14:8