Parakka bönhus historia


Tanken att skaffa ett eget bönhus i Parakka by väcktes då gamla folkskolan blev ledig. Folkskolan tömdes eftersom man flyttade skolverksamheten till en ny skola, som blev färdig 1941. Gamla folkskolan stod tom i några år i början av fyrtiotalet, innan kommunen beslutade att den skulle rivas. Anledningen till rivningen av gamla folkskolan grundade sig på vetskapen att byns befolkning anhållit om materialet, utan kostnad. Dessutom var Kiruna kommun beroende av tomten, där man skulle utföra en lärarbostad.

Byns befolkning hade även funderingar att bygga ett Folkets Hus. Meningen var att materialet från gamla folkskolan skulle räcka för ändamålet. Boende i byn ställde upp frivilligt när man rev skolan i slutet av 1940-talet. När arbetet var gjort delade man timringen. Hälften av materialet tillföll bönhuset, medan andra halvan tillföll Folkets Hus. En interimsstyrelse tillsattes år 1949 och fick i uppdrag att organisera byggnationen av bönhuset. Styrelsen bestod av Viktor Wettainen, Rickard Fängvall, Levi Stålnacke och Frans Eriksson. De nämnda fick i uppdrag att förvärva en tomt, skicka insamlingslistor, förbereda stadgar, m.m. Interimsstyrelsen förverkligade uppgifterna och fick i löfte en tomt av Harald Eliasson, som de fick ta i anspråk redan sommaren 1950.

Bönhusföreningen drog igång bygget redan våren 1951. Kontraktet för inköp av tomten hade då inte undertecknats, utan förrättningen för avstyckning av tomten skedde först den 9 oktober 1951 och avslutades den 26 november 1954. Lagfart på tomten söktes först 1971 och är stämplad den 28 april 1971. Bygget av bönhuset kom däremot igång redan våren 1951 och sommaren 1952 var verksamheten igång. Nästan bara frivillig arbetskraft hade ställt upp. En del snickare, vilka arbetade en längre tid, fick lite betalt för sina tjänster. Pengarna för att betala bygget av bönhuset kom genom insamlingar som gav den ekonomi som behövdes för att färdigställa allt. Därtill skänkte några hemmansägare sågtimmer och virke till byggnaden.

De första stadgarna för "Den Ursprungliga Apostoliska Lutherska Förstfödda Församling" i Parakka, Vittangi församling, antogs 14 maj 1951. Interimsstyrelsen verkade hela byggtiden och först den 17 november 1953 valdes en ordinarie styrelse bestående av; Ordf. Viktor Wettainen, vice ordf. Frans Eriksson, sekr. Rickards Fängvall, kassör Levi Stålnacke och ledamöterna, William Eriksson, A.V. Pekkari och Levi Eriksson. Suppleanter var Runo Olofsson och Frans Pekkari. År 1956 gjorde styrelsen en utvärdering av inkomster och utgifter för bygget. Inkomsterna från starten ligger på 10.328.14 kronor. Utgifter under samma tid uppgår till 10.188:90 kronor, vilket tyder på att den frivilliga insatsen varit det dubbla. I december år 1956 värderade styrelsen värdet på kapellet till 20 000 kronor. Finansieringen av bygget har i stort skett kunnas genomföras med bidrag från Jukkasjärvi kyrkokassa, Jukkasjärvi Allmänning, Munksund AB, LKAB, kollekter, samt några insamlingar. Efter 1957 och därefter har ekonomin varit bra och inga större ekonomiska bekymmer har förekommit. Klockstapeln, som ligger intill bönhuset, byggdes sommaren 1961 och invigdes den 17 december 1961. Klockan skänktes av kyrkliga syföreningen i Parakka och bär texten:

LJUDANDE MALM

RING UTÖVER LAND OCH VATTEN

LJUS OCH DAG EJ MÖRKER SOM OM NATTEN  

DIN KLANG TILL HJÄRTAN BURE TRÖST

OM EVIG VÅR OCH INGEN HÖST.

Textförfattare är Alfred Holmelid, född och uppvuxen i Parakka by.

ÅR 1961, DÅ IVAR HYLANDER VAR BISKOP I LULEÅ STIFT OCH LARS BYSTRÖM KYRKOHERDE I VITTANGI BLEV DENNA KLOCKA GENOM EN INSAMLING BLAND BYGDENS FOLK SKÄNKT TILL PARAKKA BY.

År 1973 beslutade styrelsen att belägga yttertaket med plåt och samtidigt göra några små reparationer även invändigt. Detta arbete kostade cirka 9 000 kronor. Men det dröjde ända till 1986, när man fått ekonomi, för att göra större investeringar. Det året drog man in vatten, avlopp och byggde lokaler för att kunna samlas för fika. Man gjorde också ändringar invändigt, allt till en kostnad av cirka 55 000 kr. 1956 - tillkom altaret med altarring och pall, samma år inköptes altarprydnad med kors av trä, samt två stycken ljusstakar i silver. 1957 - inköptes ett orgelverk till ett pris av 200 kronor. Även predikstol anskaffades. Man köpte också ordinarie bänkar till lokalen detta år. 1959 - inköptes nattvardskärl, bestående av vinkanna, kalk, oblatask, samt patén. Detta till ett pris av 1 675 kronor. Även en prästkappa inköptes detta år till ett pris av 200 kronor. 1964 - inköptes dopskål i silver för 450 kronor. Foten till dopfunten skänktes av Ivan Spett 1969 och är tillverkat av masurbjörk Vad gäller möbler, som bord och stolar, m.m., samt porslin och andra köksredskap, har under årens lopp inköpts och skänkts av byborna, samt olika föreningar. Nämnas bör, att ordinarie bänkarna till samlingssalen är tillverkade av dåvarande Sten Johanssons snickeri i Kiruna.

Tillbaka till kyrkor